Jag har den där gnagande oron i magen hela tiden, magkänslan som gör sig påmind hela tiden. Det känns inte bra. Det var svårare än jag trodde att få ett boende. Begär inte så mycket, bara ett möblerat rum inte för långt från stan som är mitt, utan att någon påpekar något eller hindrar en från att ta dit vänner.
Tills jag hittar ett boende får hostelkostnaderna rensa mitt bankkonto.
1 kommentar:
Onge, det är inte magkänslan. Det är en överhängande oro för boendet, hade den också när jag var i Limerick. Sen gick det över när boendet fixat sig, i början går allt upp och ner och känns helt fel, det är mer regel än undantag. Det är även ovanan och kulturella skillnader som gör att man känner sig malplacerad, det där ger sig steg för steg. När väl boendet ordnat sig kommer det lätta och du kommer att gilla det mer för varje dag som går. Håll modet uppe! Pösspöss!
Skicka en kommentar